Livet leker, resten skiter vi i.
Igår var en trevlig dag.
Jag var med Gidde och Adam, och vi lekte i en lekpark ^^,
Vi snurrade på en sån där snurrgrej så vi blev alldeles yra, och sen spådde Gidde mig.
Jag ska tydligen gifta mig med Adam, vi ska bo i en Igloo i Arvidsjaur och ha 12 barn och en pirya. Sen dör vi åtskillda, av utmattningen av att ha 12 barn :P
Före det var jag på stan med Oggy ett tag också, och sen hemma hos Saga och såg på Eva och Adam :)
Jag blir bara mer och mer pepp inför helgen och festen på lördag. Och jag börjar tycka att livet faktiskt är helt ok just nu :O
Idag blir det pomfritt till middag, med kebab och vitlökssås. Och har jag tur får jag träffa Henkis också för första gången på flera dagar.
Imon blir det fest i boloungen med en massa massa folk.
Och snart är det dags för Doktor Kosmos konsert oxå! :D
Japp, allt är trevligt och jag är pepp. Och jag skiter ganska i att jag skolkat i 2 dagar nu, och mamma inget vet, men hon kommer få veta den 14, på utvecklingssamtalet antagligen. Men whatever. Livet leker just nu, och framtiden skiter vi i.
Snurrgrej på bild ^^,
Jag var med Gidde och Adam, och vi lekte i en lekpark ^^,
Vi snurrade på en sån där snurrgrej så vi blev alldeles yra, och sen spådde Gidde mig.
Jag ska tydligen gifta mig med Adam, vi ska bo i en Igloo i Arvidsjaur och ha 12 barn och en pirya. Sen dör vi åtskillda, av utmattningen av att ha 12 barn :P
Före det var jag på stan med Oggy ett tag också, och sen hemma hos Saga och såg på Eva och Adam :)
Jag blir bara mer och mer pepp inför helgen och festen på lördag. Och jag börjar tycka att livet faktiskt är helt ok just nu :O
Idag blir det pomfritt till middag, med kebab och vitlökssås. Och har jag tur får jag träffa Henkis också för första gången på flera dagar.
Imon blir det fest i boloungen med en massa massa folk.
Och snart är det dags för Doktor Kosmos konsert oxå! :D
Japp, allt är trevligt och jag är pepp. Och jag skiter ganska i att jag skolkat i 2 dagar nu, och mamma inget vet, men hon kommer få veta den 14, på utvecklingssamtalet antagligen. Men whatever. Livet leker just nu, och framtiden skiter vi i.
Snurrgrej på bild ^^,
Ja, något :P
Sitter i skolan och har ja.. inte tråkigt.. men inte direkt nått att göra.
Eller ja, har jag bara lust har jag massor som behöver göras, men jag orkar inte riktigt x)
Kommer te skolan klockan 9 och prickar av mig, sen är det totalt frivilligt att göra exakt vad man vill göra.
Jag och Saga tog t.ex typ 1 å en halvtimmes lunchrast. Då åkte vi hem till henne och åt ostmackor och kollade på Eva och Adam x)
Jävla Adam som fått mig att använda denna jävla smiley jämt: x)
Puss på Adam ^^,
Nu sitter jag och typ kollar bilddagboken, chattar me nån på emocore, och typ chattar på msn :P
Saga har på Bring Me The Horizion på hög volym oxå, så det är najs. Najs som fan :'D
Fest på lördag, och alla ska komma :D
Kanske borde berätta för nån att jag har den här bloggen om reklamen för festen ska funka oxå xP
Fest i boloungerskogen i Gävle på lördag, Scenen, klockan 7 ^^,
Eller ja, har jag bara lust har jag massor som behöver göras, men jag orkar inte riktigt x)
Kommer te skolan klockan 9 och prickar av mig, sen är det totalt frivilligt att göra exakt vad man vill göra.
Jag och Saga tog t.ex typ 1 å en halvtimmes lunchrast. Då åkte vi hem till henne och åt ostmackor och kollade på Eva och Adam x)
Jävla Adam som fått mig att använda denna jävla smiley jämt: x)
Puss på Adam ^^,
Nu sitter jag och typ kollar bilddagboken, chattar me nån på emocore, och typ chattar på msn :P
Saga har på Bring Me The Horizion på hög volym oxå, så det är najs. Najs som fan :'D
Fest på lördag, och alla ska komma :D
Kanske borde berätta för nån att jag har den här bloggen om reklamen för festen ska funka oxå xP
Fest i boloungerskogen i Gävle på lördag, Scenen, klockan 7 ^^,
Jag tackar ödmjukast för du förstör mitt liv.
Intressant att alla de populäraste bloggarna handlar om mode ungefär.
Som om det är så himla viktigt. Jag har en tendens att hitta billiga och bra kläder på HM eller t.ex tradera. Eller funkar inte det längre?
Igår blev jag så otroligt sårad av heartbreaker number 1. Dvs Jonas.
Han tar kontakt med mig för första gången på någon månad, skriver att han är ledsen, och det slutar med att vi ses.
Inget problem där inte, vi träffas som två kompisar bara. Han kommer till fnasket där jag, Gurra och Ida redan sitter.
Men efteråt börjar vi snacka på sms, och han vill veta vem av hans klasskompisar som sa att han var otrogen.
Jag vill inte säga vem. För att jag vill inte att han ska bli sur på mig, och inte tro mig. Och jag vill inte att han ska hata personen ifråga, då jag inte ens vet om han skojjade med mig eller inte.
Det slutar iaf med att Jonas beskyller mig för att ljuga...
Jag tackar han ödmjukast som låtit mig slippa alla bekymmer med han i iaf 2 månaders tid för att sedan ta kontakt med mig och göra mig ledsen igen.
Tack som vanligt Jonas.
Aja..
Jag var inte i skolan idag.. Eller är inte där och kommer inte åka dit. Klockan är bara 11 nu.
Jag sov imorse, åt alvedon och läste tidningen i morse istället.
Det stod om 21 stycken avlidna. Gamlingar alltså. Medelåldern var 82 år. Tillsammans var dom 1712 år gamla. Orka det :P
Som om det är så himla viktigt. Jag har en tendens att hitta billiga och bra kläder på HM eller t.ex tradera. Eller funkar inte det längre?
Igår blev jag så otroligt sårad av heartbreaker number 1. Dvs Jonas.
Han tar kontakt med mig för första gången på någon månad, skriver att han är ledsen, och det slutar med att vi ses.
Inget problem där inte, vi träffas som två kompisar bara. Han kommer till fnasket där jag, Gurra och Ida redan sitter.
Men efteråt börjar vi snacka på sms, och han vill veta vem av hans klasskompisar som sa att han var otrogen.
Jag vill inte säga vem. För att jag vill inte att han ska bli sur på mig, och inte tro mig. Och jag vill inte att han ska hata personen ifråga, då jag inte ens vet om han skojjade med mig eller inte.
Det slutar iaf med att Jonas beskyller mig för att ljuga...
Jag tackar han ödmjukast som låtit mig slippa alla bekymmer med han i iaf 2 månaders tid för att sedan ta kontakt med mig och göra mig ledsen igen.
Tack som vanligt Jonas.
Aja..
Jag var inte i skolan idag.. Eller är inte där och kommer inte åka dit. Klockan är bara 11 nu.
Jag sov imorse, åt alvedon och läste tidningen i morse istället.
Det stod om 21 stycken avlidna. Gamlingar alltså. Medelåldern var 82 år. Tillsammans var dom 1712 år gamla. Orka det :P
Inget viktigt..
Happ. Ja jag tänkte skriva nått igen. Bara för jag har lust att skriva av mig lite.
Jag har inte kollat eller nått, men jag undrar om nån läser min blogg?
Jag har inte gjort reklam för den eller berättat att jag har den nånstans, så troligt är att det isåfall är väldigt väldigt få.
Men det gör ingenting. Tvärtom är det bara bra :P
Jag skriver bara i min blogg, för att jag vill skriva av mig.
Jag har då fan inget intressant att säga x)
Snart ska jag åka ner på stan. Jag tänkte åka ner och röka vattenpipa med lite folk, men efter att jag blev så dålig igår, så orkar jag inte med det. Istället tar jag med mig pengar till läsk, och mina högtalare och hoppas på att det blir lite softande i kvarnparken eller dylikt ändå.
Jag pratade lite med Jonas igår. Jag blev förvånad över att han skrev. Ingenting blev direkt bättre, men på ett sätt kände jag mig lättad. Inget blev sämre iaf.
Kärleksproblem?
Idag satt jag (som vanligt) inne och chattade och diskuterade på ett forum jag är medlem på.
http://forum.travian.se för er som vill kika in.. Jag är moderator där och heter AlternativeGirl..
Iaf, när jag kollade in i kategorin gödselstacken hittade jag en tråd som hette "Problem".
Den innehöll en omröstning som kort och gott sa:
"Är du olyckligt kär?"
Och med alternativen "Ja" och "Nej".
Ja hade fått 46 röster och Nej hade fått 60 röster.
Det betyder, om jag kan räkna rätt, att 43% av alla forumsanvändare som svarat i den tråden är olyckligt kär..
43%! Det är ju nästan hälften.. Varför måste alla vara så depresiva egentligen? Varför kan ingen bara vara glad, och varför kan inget bara vara enkelt?
Hm, ja hade jag svaret på den frågan så hade jag sagt det.. Men nu har jag inte det..
Och förresten, jag var en av de 43%..
http://forum.travian.se för er som vill kika in.. Jag är moderator där och heter AlternativeGirl..
Iaf, när jag kollade in i kategorin gödselstacken hittade jag en tråd som hette "Problem".
Den innehöll en omröstning som kort och gott sa:
"Är du olyckligt kär?"
Och med alternativen "Ja" och "Nej".
Ja hade fått 46 röster och Nej hade fått 60 röster.
Det betyder, om jag kan räkna rätt, att 43% av alla forumsanvändare som svarat i den tråden är olyckligt kär..
43%! Det är ju nästan hälften.. Varför måste alla vara så depresiva egentligen? Varför kan ingen bara vara glad, och varför kan inget bara vara enkelt?
Hm, ja hade jag svaret på den frågan så hade jag sagt det.. Men nu har jag inte det..
Och förresten, jag var en av de 43%..
The botten is nådd..
I förrigår fick jag nå fjutt och så raderade jag hela min blogg.. Men jag antar att det inte gör så mycket, eftersom jag är den nästintill enda som läser den..
Ska jag börja med nått vanligt igen då, och skriva om hur tanken på dig fick mig att gråta igår, fast jag försökt hålla det inne så länge eller att jag hatar mig själv för den jag är och den jag har blivit?
Nej, jag orkar fan inte.
Men egentligen borde jag vara glad, för jag kom på en sak, med hjälp av 2 and a half man igår..
Jag kan ju inte sjunka lägre. Jag har redan nått botten, och ja, typ försökt gräva ett hål där.
Det är så det känns nu iaf, allting har verklgien gått fel. Det började med osäkra jag som sökte trygghet nån annanstans och slutade med att bli så jävla grundlurad på kärleken att det bara inte går.
Sen så byggde jag upp mig själv med världens underbaraste kille. En kille som precis som jag var ganska osäker och sökte trygghet. Men efter 1 och ett halvt år, så visade det sig att är man osäker i sig själv, gör vissa allt för att passa in. Så han sårade mig så fruktansvärt jävla otroligt mycker. Mer än vad folk fattar och tror. Han hjälpte mig upp mot toppen igen efter jag vart så sårad och lessen, och när vi stod där uppe på toppen och kramades, så puttade han helt plötsligt ner mig.
Så jag hamnade där på botten, och låg där och ömkade mig i självömkan.
Men nu orkar jag fan inte nå mer. Jag kan inte komma lägre, så mitt enda mål är att klättra högre igen.
Och hur skitigt jävla liv jag har, hur fucking dålig familj, dåliga vänner omkring mig och allt annat skit, så ska jag iaf klättra. Jag ska klättra för att kunna klättra förbi dom. Jag ska klättra upp på toppen, och när jag står där så ska jag veta att jag, jag mår bra, och jag är den jag alltid varit och den jag alltid kommer vara. Jag är mig själv.
Nu blev väl detta inlägg jävligt depressivt, precis som det brukar vara. Men det skiter jag fullständigt i.
Jag skriver för att skriva av mig, och jag skriver för att skriva sanningen.
Men nu ska jag ner och plocka ur diskmaskinen, och en kram till er alla som finns där på trappavsatserna och försöker hjälpa mig uppåt igen.
Ska jag börja med nått vanligt igen då, och skriva om hur tanken på dig fick mig att gråta igår, fast jag försökt hålla det inne så länge eller att jag hatar mig själv för den jag är och den jag har blivit?
Nej, jag orkar fan inte.
Men egentligen borde jag vara glad, för jag kom på en sak, med hjälp av 2 and a half man igår..
Jag kan ju inte sjunka lägre. Jag har redan nått botten, och ja, typ försökt gräva ett hål där.
Det är så det känns nu iaf, allting har verklgien gått fel. Det började med osäkra jag som sökte trygghet nån annanstans och slutade med att bli så jävla grundlurad på kärleken att det bara inte går.
Sen så byggde jag upp mig själv med världens underbaraste kille. En kille som precis som jag var ganska osäker och sökte trygghet. Men efter 1 och ett halvt år, så visade det sig att är man osäker i sig själv, gör vissa allt för att passa in. Så han sårade mig så fruktansvärt jävla otroligt mycker. Mer än vad folk fattar och tror. Han hjälpte mig upp mot toppen igen efter jag vart så sårad och lessen, och när vi stod där uppe på toppen och kramades, så puttade han helt plötsligt ner mig.
Så jag hamnade där på botten, och låg där och ömkade mig i självömkan.
Men nu orkar jag fan inte nå mer. Jag kan inte komma lägre, så mitt enda mål är att klättra högre igen.
Och hur skitigt jävla liv jag har, hur fucking dålig familj, dåliga vänner omkring mig och allt annat skit, så ska jag iaf klättra. Jag ska klättra för att kunna klättra förbi dom. Jag ska klättra upp på toppen, och när jag står där så ska jag veta att jag, jag mår bra, och jag är den jag alltid varit och den jag alltid kommer vara. Jag är mig själv.
Nu blev väl detta inlägg jävligt depressivt, precis som det brukar vara. Men det skiter jag fullständigt i.
Jag skriver för att skriva av mig, och jag skriver för att skriva sanningen.
Men nu ska jag ner och plocka ur diskmaskinen, och en kram till er alla som finns där på trappavsatserna och försöker hjälpa mig uppåt igen.
