Jag börjar bli tjatig, dryg och sådär nu

Jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden. Till den där dagen i bolougnern kanske. Eller till den där dagen i din lägenhet när vi käkade tacos. Eller den där dagen du kom hem och gav mig pizza till lunch. Eller den där dagen då vi bara umgicks, som alla andra dagar. Eller till förra veckan. Just nu vill jag bara spola tillbaka tiden en dag. Till den där kramen jag fick innan jag lämnade din bil. Vad som helst skulle jag kunna ge för att bara få hålla om dig igen. Bara för att få bli omhållen av dig. Jag vill inget annat än att vara med dig. Det spelar ingen roll hur allting är just nu och allting som har skett. Jag vill vill vill bara kunna lösa det här. Folk har sagt åt mig att tänka efter nu, att väga de negativa sidorna mot de positiva, och att det kanske var lika bra det här. Men när jag tänker tillbaka till den där dagen i bolougern, eller då vi gick på bio, eller när vi låg i din säng och pratade om bajs och andra konstiga jävla grejer och bara skrattade, eller den där kramen, så inser jag att det absolut väger mer än de negativa. När jag tänker på allt det, så vill jag bara lösa allt det negativa. Ok, negativa saker är dåliga. Jag menar, det är ju negativa. Men jag har insett att de negativa sakerna inte  på något sätt är så illa att de överväger de positiva. Jag är säker på att jag vill ha dig, jag är säker på att jag älskar dig.


Jag är känslosam och bögig, men så är det.
Jag ska jobba på det här med att skriva någonting roligare och så. Men det är min blogg så jag gör som jag vill.


Idag var jag på teater med klassen förresten. Clowner som framför hamlet, den ni!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0