Kent.

Sitter i skolan och lyssnar på Kent och känner mig lagom känslofylld sådär.
Inte så att jag känner mig ledsen, eller att jag känner mig glad.
Utan snarare bara känslosam överhuvud taget.
Jag känner att jag älskar allihopa, och även livet.
Samtidigt känns det som en lite tom känsla inuti, som om saker vore svårt.
Kent verkar framkalla den känslan på något sätt.

Jag sitter just nu och gör en ny skylt med öppetider till vår skolas Cafeteria.
För det fick jag gratis mackor idag, och det säger man inte nej till.
Vägen till mig är att gå genom min mage! ;)
Snart ska jag ta hjälp av Cissi att fota en bild dit också.


Jag vet att du är värd någonting.
Du är hoppet i ett IQ-fritt land.
Du är drömmarna jag drömmer ibland.
Visst känns det som att kärleken väntar.

- Kent

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0